Likt ett mörkt åskvädersmoln lägger det sig över mänskligheten. Luften är kvav. Den enskildes sinnen arbetar trögt, under ett dovt tryck. Det enda som är på helspänn är nerverna, som påverkar kroppens känsloliv och drifter – konstgjort uppeggade genom misstag i form av felaktig uppfostran, felaktig inställning och självbedrägeri.
Dagens människa är i detta avseende inte normal, utan hon har en sjuklig, upp till tio gånger så stor sexualdrift som hon på hundratals olika sätt försöker bygga en kult kring – en kult som måste bli till fördärv för hela mänskligheten.
Med tiden sprider det sig som pestens andedräkt. Det smittar även dem som fortfarande krampaktigt försöker klamra sig fast vid något ideal, vilket föresvävar dem i deras halvt bedövade medvetande. De sträcker visserligen längtansfullt sina armar mot det, men låter dem med en suck falla ned igen, hopplösa och förtvivlade när deras blickar riktas mot omgivningen.
Med fasa och vanmakt ser de med vilken enorm hastighet den klara blicken för sedlighet och osedlighet grumlas, hur omdömet går förlorat och fattningsförmågan förskjuts. Det går så långt att mycket av det som fortfarande väckte avsky och förakt för en liten stund sedan nu snabbt
accepteras som något helt naturligt, något som man inte ens förvånas över.
Men bägaren är snart fylld till brädden. Det måste sluta med ett fruktansvärt uppvaknande! Redan nu märker man hos dessa, av sina sinnen plågade, människomassor något som liknar ett plötsligt tillbakaryggande, helt mekaniskt, omedvetet. Osäkerhet griper för ett ögonblick tag i en del hjärtan, men något uppvaknande, någon tydlig förnimmelse av deras ovärdiga handlande sker aldrig. Däremot blir de dubbelt angelägna om att skaka av sig sådana ”svagheter” eller ”kvarvarande rester” av föråldrade åskådningar, eller så försöker de att överrösta dem.
Framsteg måste ske till varje pris. Men framsteg kan ske åt två håll: uppåt eller nedåt. Det beror på vad man väljer. Och som det ser ut nu går det nedför med en kuslig hastighet. Därför kommer de som rusar nedåt att krossas av nedslaget när timmen är slagen, eftersom motståndet de stöter på är så stort.
I denna kvalmiga atmosfär drar åskmolnet ihop sig allt tätare, olycksbådande. Det första blixtnedslaget, som skär igenom och lyser upp mörkret, kan komma vilket ögonblick som helst nu. Flammande lyser det upp det mest fördolda med en obeveklighet och skärpa som för alla dem som strävar efter Ljus och klarhet bär med sig befrielsen, men för alla dem som inte längtar efter Ljuset kommer med fördärv.
Ju längre tid detta moln får på sig att förtätas och bli tyngre, desto kraftigare och mer skräckinjagande kommer blixten att bli som molnet framkallar. Den milda, kvalmiga luften, vars tröghet döljer en smygande lystenhet, kommer att försvinna; den första blixten kommer naturenligt att följas av en frisk, kylig luftström som ger nytt liv. I det hårda, klara Ljuset kommer plötsligt den dystra fantasins samtliga missfoster att kläs av på sina hycklande osanningar, inför blickarna på en förfärad mänsklighet.
Uppvaknandet kommer att ruska om själarna likt en gigantisk åskknall, så att det livliga källvattnets ogrumlade Sanning kan sprida sig över den på så sätt uppluckrade jorden. Frihetens dag har börjat. Befrielsen från en osedlighet som hållit oss i sitt grepp under årtusenden och som nu nått sin högsta blomstringstid.
Se er omkring! Titta på litteraturen, på danserna, kläderna! Vår nutid är mer än någonsin angelägen om att systematiskt grumla känslans renhet genom att rasera alla gränser mellan könen och i denna grumlighet förvanska den och sätta på den vilseledande masker för att slutligen, om möjligt, kväva den helt.
Eventuella betänkligheter förtränger människorna med hjälp av högtravande tal, som dock vid en närmare granskning enbart visar sig uppstå ur den inombords vibrerande sexualdriften. Meningen är att hela tiden ge ny näring åt begäret, vilket kan ske på många olika sätt, skickligt eller mindre skickligt, öppet eller i det fördolda.
De talar om upptakten till en fri, självständig mänsklighet, om utvecklingen av en inre stadga, om kroppskultur, nakenhetens skönhet, ädla sporter och en uppfostran under mottot: ”för det rena är allting rent!”. Kort sagt: man vill lyfta människosläktet genom att sluta med allt ”pryderi”, för att på så sätt skapa en ädel, frigjord människa som ska forma framtiden. Ve den som vågar säga emot! Den som är modig nog att motsätta sig blir genast attackerad med anklagelser, som påståendet att enbart orena tankar kan få en att tycka att det är ”opassande”!
En vild strömvirvel av unket vatten, som sprider en bedövande, fögif-
tande atmosfär och likt ett morfinrus utlöser sinnesförvirrade halluci-
nationer och som ständigt får tusentals och åter tusentals människor att ge efter och glida ned i den tills de utmattade går under.
En bror försöker lära sin syster, ett barn sina föräldrar. Likt en stormflod väller det över alla människor, och vilda bränningar uppstår där några av de eftertänksamma, uppfyllda av äckel, står ensamma kvar såsom klippor i havet. Många av dem som ser sina egna krafter hotade i stormen klamrar sig fast vid dem. Man ser dem gärna, dessa små grupper som likt oaser står där i öknen. De är lika vederkvickande och bjuder in till vila och återhämtning för vandraren som mödosamt lyckats kämpa sig igenom den olycksbådande sandstormen.
Det som idag predikas under en mängd vackra täckmantlar är ingenting annat än en förtäckt uppfordran till skamlöshet, vilket förgiftar alla högre känslor i människan. Det är den största farsoten som någonsin drabbat mänskligheten. Och det märkliga är: det känns som om många bara har väntat på att få en trovärdig ursäkt för att förnedra sig själva. För många människor är det ytterst välkommet!
Men den som känner till de andliga lagarna som verkar i universum, kommer att vända sig med avsky från nutidens strävanden. Låt oss bara ta ett av de mest ”harmlösa” nöjena: ”de gemensamma baden”.
”För det rena är allting rent!” Det låter så vackert att man i skydd av dessa välklingande ord kan tillåta sig en hel del. Men låt oss titta på de mest grundläggande finmateriella processerna i ett sådant bad. Anta att det är
30 personer av olika kön och 29 av dem är på alla sätt och vis rena i sinnet. Ett antagande som från början är helt uteslutet, eftersom det omvända borde vara mer sannolikt, och även det sällsynt. Men låt oss anta det.
Den siste, den trettionde, har – inspirerad av vad han ser – orena tankar, även om han till det yttre kanske beter sig fullständigt korrekt. Dessa tankar materialiserar sig genast i levande tankeformer på det finmateriella planet, följer efter objektet för vad de ser och fäster vid det. Det är en förorening, oavsett om det har skett några yttranden eller konkreta handlingar eller inte!
Personen som utsatts för detta kommer att bära med sig föroreningen, vilken har en tendens att dra till sig liknande, kringirrande tankeformer. I och med det blir det allt tätare omkring honom, vilket till slut kan ha en vilseledande inverkan och förgifta honom, på samma sätt som en parasiterande slingerväxt kan ta livet av ett aldrig så friskt träd.
Dessa finmateriella processer sker vid så kallade ”harmlösa” gemensamma bad, sällskapslekar, danser och liknande.
Nu bör man dock tänka på att dessa bad och nöjesställen besöks av just sådana personer som på detta sätt aktivt söker stimulans för sina tankar och känslor! Att det leder till en nedsmutsning som inte syns på ytan, i det grovmateriella, är inte så svårt att förstå.
Lika självklart är det, att dessa ständigt ökande och förtätande moln av sinnliga tankeformer mer och mer måste påverka även många människor som inte själva söker sig till dessa saker. Hos dem dyker det upp liknande tankar, först svagt, men sedan starkare och starkare, och de får ständigt näring av en mängd så kallade ”framsteg” i sin omgivning. På så sätt följer den ena efter den andra med i en tjockflytande, mörk ström, där förmågan att uppfatta verklig renhet och sedlighet alltmer fördunklas tills den till slut drar med sig allt i en avgrund av fullständigt mörker.
Först och främst måste alla tillfällen och möjligheter till sådana okontrollerade utsvävningar tas bort! De är inget annat än en grogrund där osedliga människor kan kasta sina maskätna tankar, vilka sedan skjuter skott och sprider sig okontrollerat över hela mänskligheten, samtidigt som de hela tiden skapar nya grogrunder. Till slut bildar de ett jättelikt täcke av äckliga växter som släpper ifrån sig giftiga ångor vilka även kväver det som är gott.
Ryck upp er ur detta rus som likt ett narkotikum enbart låtsas göra er starka, när det i själva verket försvagar och ödelägger.
Det är naturligt, om än bedrövligt, att det återigen är just det kvinnliga könet som passerat gränsen för det anständiga mest och i sin klädsel sänkt sig till de prostituerades nivå.
Men det bevisar ju bara att förklaringen till de finmateriella processerna stämmer. Just kvinnan är till sin natur mer mottaglig för känslor och är därför den som påverkas tidigare och starkare av detta gift som den förpestade finmateriella tankevärlden sprider – utan att vara medveten om det själv. Hon är mer utsatt för dessa faror. Därför är det också hon som först dras med och så snabbt och påfallande överskrider alla gränser.
Inte för inte heter det: ”Om en kvinna gör bort sig är det värre än om en man gör det.”
Samma gäller för allt annat, oavsett om det handlar om grymhet, hat eller kärlek! En kvinnas handlingar kommer alltid att vara en produkt av den omgivande, finmateriella världen! Naturligtvis finns här även undantag. Det betyder inte heller att kvinnan inte har något ansvar på grund av det; hon har ju förmågan att observera intrycken och kan handla efter sitt eget tycke – om hon vill! Att en majoritet tyvärr inte gör det är ett misstag av det kvinnliga könet, vilket enbart beror på den totala okunskapen i sådana saker.
Men det som är illa i vår tid är att kvinnan faktiskt även har folkets framtid i sina händer. Hon bär på framtiden eftersom hennes själsliga tillstånd påverkar barnen mer än vad mannens gör. Vilket förfall framtiden kommer att föra med sig! Oundvikligen! Varken vapen, pengar eller upptäckter kan hejda detta! Inte heller godhet eller politiska åtgärder. Här behövs det effektivare medel.
Men kvinnan bär inte ensam skulden till detta. Hon kommer alltid att endast vara en trogen spegelbild av den värld av tankeformer som lagrar sig över hennes folk. Det får man inte glömma. Akta och ära kvinnan som sådan och hon kommer att forma sig efter det, hon kommer att bli det ni ser i henne, och därmed lyfter ni hela ert folk!
Men innan dess måste en stor förvandlingsprocess äga rum bland kvinnorna. Som de är nu kan ett tillfrisknande endast ske genom en grundlig operation, ett våldsamt, obevekligt ingrepp som avlägsnar alla utväxter med vassa knivar och kastar dem i elden! Annars finns det risk att samtliga friska delar förstörs.
Vår tid rusar obevekligen mot denna nödvändiga operation på hela mänskligheten, allt snabbare, ända tills den slutligen själv tvingar fram den! Det kommer att bli smärtsamt, fruktansvärt, men slutet innebär ett tillfrisknande. Först då är tiden mogen att tala om sedlighet. Idag skulle det blåsa bort, likt ord uttalade i stormen.
Men när stunden är slagen då syndens Babylon måste gå under eftersom det ruttnat inifrån, ska ni vara uppmärksamma på det kvinnliga könet! Dess göranden och låtanden kommer alltid att visa er vem ni är, eftersom det med sin finkänsligare förnimmelseförmåga lever det som tankeformerna vill.
Detta faktum ger oss även vissheten att det vid rena tankar och känslor kommer att vara det täcka könet som först uppnår idealet av det vi anser vara en ädel människa. Då har sedligheten gjort sitt intåg, i sin renhets fulla prakt!